En form av skydds- och försvarsbeteende är utnyttjandet av lyor och andra skyddande håligheter samt byggandet av riktiga bon. Dessa tillflyktsorter fungerar som "hem" för djuren, där de kan skydda sig mot dåligt väder och predatorer, och dit de återvänder efter sina födosöksturer i den omgivande terrängen. Här kan de också föda och uppfostra sin avkomma under relativt skyddade omständigheter. Det är därför en klar skillnad mellan fåglars bon, som ofta bara är temporära konstruktioner byggda för att ruva och kläcka äggen och föda upp ungarna i, och däggdjurens boplatser, vilka ofta är permanenta vistelseorter som ibland till och med kan utnyttjas i flera generationer.
Bland däggdjur som bygger bon av växtdelar kan nämnas dvärgmus, som konstruerar utsökta bon, vilka hängs upp bland de höga stråna i ett sädesfält samt hasselmus och ekorre, vilka bygger sina bon högt uppe i träd och buskar. De flesta gnagare gräver ut underjordiska gångar i marken. Hos t.ex. jordekorrar består gångarna av ett komplicerat tunnelsystem som löper på olika djup, medan exempelvis den mindre skogsmusen bygger mycket enkla och ytnära bon, ofta placerade i tät undervegetation eller under stenar. Kaniner gräver också hålor, men de innehåller vanligen bara riktiga bon vid tiden för ungarnas födsel. Harar däremot utnyttjar ovanjordiska "hålor", ganska likt många idisslares marklegor. De flesta hovdjur har emellertid inga permanenta vistelseorter. Insektsätarna beter sig i många fall som smågnagarna. Mullvaden till exempel gräver ut ett omfattande gångsystem som består av ett nätverk av tunnlar och en separat bokammare nära ytan.
Rovdjur kan också gräva ut lyor, till exempel grävlingen som gräver ett gryt, men de använder också redan existerande håligheter. Hos pungdjuren fyller boet inte någon funktion som skyddad uppväxtplats för ungarna, utan pungen fungerar i stället som ett portabelt bo. De stora kängururna har, liksom de stora gräsätande hovdjuren, inga fasta boplatser. Andra pungdjur kan däremot söka sin tillflykt till klippskrevor, tät vegetation eller ihåliga träd och en del gräver ut lyor åt sig, till exempel vanlig vombat, vilken likt grävlingar och murmeldjur bygger djupa tunnlar. Näbbdjuret gräver ut gångar i flodbrinkarna och bygger bo av vattenväxter, där det sedan lägger sina ägg.
Lägg till ny kommentar